Vad innebär CSRD?
EU:s nya direktiv, Corporate Sustainability Reporting Direktive, CSRD, höjer ribban för hållbarhetsrapportering och flera bolag är nu i full gång med att sätta sig in i den nya standarden för rapportering. Kanske sitter du just nu och finurlar över var sjutton du ska börja för att ta dig an det hela?
Det här med CSRD kan kännas lite...omfattande. Men syftet är faktiskt inte(!) att öka redovisningsbördan och ta tid från det faktiska hållbarhetsarbetet. I stället ser vi det som en möjlighet att i större utsträckning genomlysa verksamheten och öka förståelsen för värdekedjan med dess risker och möjligheter. Så, vad innebär den nya standarden egentligen? Häng med när vi rasslar igenom det vi ser som hygienfaktorer framåt!
Dubbel väsentlighetsnalys
Den dubbla väsentlighetsanalysen är en central del av CSRD och en viktig grund för kommande rapporteringsarbete. Genom en omfattande kartläggning av verksamheten framgår vad som är väsentligt för företaget att rapportera på. Utifrån den dubbla väsentlighetsanalysen görs en bedömning av vilka områden som är mest väsentliga för företaget och dess intressenter. Termen dubbel väsentlighet återspeglar att det är två perspektiv som ska beaktas:
- Konsekventiell väsentlighet: Hur företaget påverkar människor, samhälle och miljö.
- Finansiell väsentlighet: Hur hållbarhetsfrågor påverkar företagets resultat, ställning och utveckling.
Värdekedja
Företag ska rapportera på hållbarhetsfrågor i hela värdekedjan. Det innebär att aktiviteter i såväl den egna verksamheten som i uppströms och nedströms led ska kartläggas, vilket innebär en ökad insyn hos leverantörer och kunder. Nyttja detta och se det som en möjlighet till att berätta om verksamheten ur ett större perspektiv!
Jämförbarhet
Med nya gemensamma standarder ökar också jämförbarheten. Detta möjliggör för intressenter och användare av rapporten att jämföra prestationer och data på ett rättvist sätt. Så småningom kommer också digital taggning av datapunkter krävas enligt ett digitalt kategoriseringssystem (XBRL). Även detta med syfte om ökad jämförbarhet rapporter emellan.
Läsaren i fokus
Den bästa hållbarhetsrapporten är den lästa. CSRD innebär en hel del rapportering av datapukter men det gör också det redaktionella innehållet viktigt. Att arbeta med beskrivande texter, illustrationer, rubriker och hänvisningar hjälper läsaren att navigera. Koppla tabeller till en story på ett pedagogiskt sätt. Vad behöver intressenten ha ut av rapporten? Och vad tillfredsställer läsaren som inte kan branschen?
Kontinuitet
Hela standarden bygger på ett löpande och integrerat arbetssätt där metodbeskrivningar ska finnas med. Hur har ni gått tillväga för att få fram raporterad data och vilka har varit involverade i processen? Att arbeta med CSRD rapportering innebär att mer kontinuerligt och i god tid för rapporteringsåret dokumentera hållbarhetsfrågor. Styrlesen är högst ansvarig för rapporten och kommer också behöva vara involverad i arbetet. Avsatt tid för kompetensutveckling bör ingå i planeringen.
Behöver ni hjälp?
Även om ni idag inte omfattas av CSRD är det bra att tidigt starta upp en arbetsgrupp som kan sätta sig in i innebörden. Kanske kan ni ta er an en del av standarden för att underlätta arbetet längre fram? Rubrik erbjuder skräddarsydda utbildningar där vi bland annat går igenom:
- CSRD, ESRS, DMA, Taxonomi – Hur hänger allt ihop?
- Tidsplan för rapportering enligt CSRD
- Struktur av CSRD rapport
- Trendspaningar och goda exempel
