Greenwashing, greenhushing, greenwishing

Att påstå att en produkt eller tjänst är "grön", "klimatneutral" eller "miljövänlig" kan vara riskfyllt – särskilt om det saknas bevis för sådana påståenden. Begreppet greenwashing introducerades på 1980-talet och innebär att företag genom vilseledande marknadsföring framställer sina produkter, eller sig själva, som mer miljövänliga än vad de faktiskt är. Två vanliga tecken på greenwashing är att företaget inte kan backa upp sitt miljöpåstående med konkreta bevis eller att man skapar egna certifieringar och märkningar.

Greenhushing

I kölvattnet av allt snack om greenwashing är det inte konstigt att många blir osäkra på om deras insatser är tillräckliga, och på hur de ska kommunicera sitt hållbarhetsarbete – utan att överdriva eller försköna verkligheten. På grund av rädsla för att göra fel tar man det säkra före det osäkra och låter helt enkelt bli att kommunicera om sina miljöinsatser. Greenhushing, eller greenblushing som det också kallas, kan också vara en effekt av att man vill undvika granskning av andra delar av verksamheten som kanske inte är lika hållbar.

Risken med såväl greenhushing som greenwashing är att allmänheten får en snedvriden bild av företagets miljöpåverkan och dess ansträngningar för att minska denna.

Greenwishing

Är ert hållbarhetsarbete ett rent önsketänkande? Till skillnad från greenwashing, som är en medveten strategi, handlar greenwishing snarare om en naiv föreställning om att det man gör för miljön hjälper mer än det egentligen gör. Det kan handla om att man sätter höga miljömål utan en klar plan för hur man ska nå dem, eller att man är för optimistisk om hur bra ens produkt eller tjänst är för miljön.

Green skepticism

I takt med att medvetandet om klimatförändringarna har ökat, och allt fler företag marknadsför sina tjänster som “gröna” eller “hållbara”, har också en skepticism vuxit fram hos konsumenter och kunder. Begreppet green skepticism betyder helt enkelt att man ifrågasätter uppriktigheten bakom olika miljöinitiativ eller påståenden på grund av oro för att företag kan förmedla information om sina miljö- och klimatinsatser som är antingen missvisande eller otydlig.

Så lyckas du med hållbarhetskommunikationen

1. Var transparent. Visa vad ni gör, vad ni arbetar med och vilka utmaningar det finns i miljöarbetet. Det visar på medvetenhet och inger förtroende.

2. Tredjepartsverifiering. Få dina initiativ verifierade av oberoende tredje part. Certifieringar, revisioner eller recensioner från respekterade organisationer inom hållbarhetsområdet väger tungt.

3. Walk the talk. Fokusera på konkreta åtgärder. Lev upp till vad ni säger att ni ska göra och visa hur ni planerar att komma dit.

4. Ärlighet varar längst. Det är en process – alla vet att man inte kan bli helt hållbar över en natt. Sätt upp mätbara mål för ditt miljöarbete och rapportera regelbundet om framstegen.

5. Storytelling. Hjälper ert hållbarhetsarbete kunden att nå sina mål? Perfekt, berätta om det tillsammans! Det blir trovärdigt när någon annan bekräftar era ansträngningar, och genom att berätta en story får du publiken emotionellt engagerade.