Inkluderande kommunikation

Kommunikation är en viktig del av vår vardag. Genom den tar vi del av information och budskap men utbyter också erfarenheter, åsikter och tankar. Att kommunicera inkluderande innebär att uppmärksamma att vår värld består av en mängd olika människor, och att spegla dessa olikheter i kommunikationen. Vanliga faktorer identitetsfaktorer att reflektera över är:

• Etnicitet
• Ålder 
• Kön 
• Könsidentitet- eller uttryck 
• Sexuell läggning 
• Funktionsnedsättning 
• Familjesituation 
• Religion 
• Socioekonomi

Kommunikation som redskap för förändring

Många gånger tenderar reklam att förenkla bilden av samhället. Även om målet är att förstärka ett budskap blir det lätt ett alltför snävt perspektiv. Det kan jämföras med en regnbåge. Vi visar gärna den tecknade varianten när det i själva verket är massor av olika nyanser som går in i varandra. Det kan vara bra att reflektera över hur olika målgrupper porträtteras i media och om det verkligen speglar samhällets verklighet. Hur kommer det sig att pensionärer ofta porträtteras ensamma och stillasittande? Att bilden av en familj blir mamma, pappa och två barn? Eller att män sällan syns porträtterade i hemmamiljöer? Som kommunikatörer sitter vi på en makt: Vi kan välja att förstärka normer eller att ifrågasätta och utmana dem.

6 tips för en inkluderande kommunikation

Hur gör man då för att skapa en kommunikation som är inkluderande- både visuellt och skriftligt? Vi har sammanställt en lista med viktiga frågeställningar att ha med sig när man producerar och publicerar innehåll. Håll till godo!

1. Etnicitet. I dag är var femte person i Sverige utrikesfödd. Det vanligaste ursprungslandet är Syrien, följt av Irak, Finland, Polen och Iran (Källa: SCB 2022). Trots detta dominerar det skandinaviska och vita utseendet i svensk media. Black Lives Matter rörelsen har varit pådrivande men det finns fortfarande stora utmaningar inom kommunikation och representationen av olika utseenden och ursprung. Utmaning: Se till att visa på etnisk variation vid bildval och byt gärna ut alltför svenskklingande namn när du ska exemplifiera. Tänk också på att undvika ord som hudfärgat för att beskriva en färg eller färgad för att beskriva en persons hudfärg.
    
2. Kön. Män förekommer oftare än kvinnor i media och då inte bara visuellt. Närmare sju av tio omnämnanden i media (talespersoner, yrkespersoner och experter m. fl.) rör män. Det finns också skillnader mellan hur män och kvinnor porträtteras idag. Kvinnor syns ofta leende eller känslosamma i hemmamiljö eller i naturen medan män i större utsträckning avbildas på arbetsplatsen. Något som också utmärker sig är att män i väldigt mycket högre utsträckning än kvinnor syns göra segergester. Hur påverkar det oss över tid att ofta se segrande män i nyhetsmedia, men mycket mer sällan segrande kvinnor?
   
   Utmaning: Sträva efter kommunikation där män och kvinnor är lika närvarande. Utmana traditionellt mansdominerande yrken och välj istället att porträttera en kvinna- och tvärtom. Använd hen när kön inte är relevant.
    
3. Funktionsvariationer. Människor med funktionsvariationer är nästan helt frånvarande i media. Åtminstone när det kommer till att lyfta fram budskap som inte direkt är kopplade till en funktionsvariation. Utmaning: Undvik att beskriva någon som handikappad. En funktionsvariation är något som en person har, inte något som en person är. Använd därför hellre uttrycken ”person med funktionsvariation eller ”person med nedsatt funktionsförmåga”. Använd också rullstolsburen istället för rullstolsbunden.
    
4. Familjesituation. En familj kan se väldigt olika ut. Det som en person uppfattar som norm är inte nödvändigtvis det för någon annan. Begrepp som bonusfamiljer, regnbågsfamiljer, ensamstående föräldrar, singelhushåll, adoptivfamiljer, och särbos är bara några utav många konstellationer som vi ser i samhället- men mer sällan i media.
   
   Utmaning: Använd ett mer neutralt språk och undvik fördomsfulla antaganden. Det gör att kan fler kan känna sig inkluderade och därmed lättare ta till sig av budskapet. Neutrala termer som “olika typer av familjer”, partner, vårdnadshavare eller förälder är bra exempel att använda.
    
5. Religion och trosuppfattning. Befolkningen i Sverige lever idag efter många olika religioner. Det gör bland annat att högtider, firanden och traditioner kan variera bland olika grupper i samhället. För att inkludera och undvika att kränka mottagaren kan det därför vara bra att känna till olika religioner i samhället.
   
   Utmaning: Att även lyfta högtider som ligger utanför det traditionella kristna kan vara ett bra sätt att inkludera personer med annan tro. Religion är ofta starkt kopplad till kultur, och inom en och samma religion finns stora variationer. Det kan därför vara bra att vara medveten om- och försöka förstå olika kulturer och religioner för att undvika generaliseringar och antaganden.
    
6. Socioekonomiska. Det finns en stor variation av olika yrkesgrupper och arbetstider i samhället. Trots att många jobbar obekväma arbetstider, skift eller har jour benämns ofta fredag som ett slut på arbetsveckan vilket kan skapa en alltför snäv bild av målgruppen. Det finns också stora ekonomiska skillnader i samhället att ta hänsyn till annars riskerar man att utesluta väldigt många. Utmaning: Utgå inte ifrån att alla arbetar 8- 17 måndag till fredag. Om man istället utgår ifrån en person som arbetar treskift inser man ganska snart att det näst intill kan vara provocerande med budskap om helgkänsla så snart fredag lunch passerat. Tänk också på att alla inte har ekonomiska möjligheter och undvik därför budskap där inkomst riskerar begränsar målgruppen.

Nyttan med inkluderande kommunikation

Det kan låta och kännas som en djungel när man vill göra rätt. Troligtvis för att frågor om jämlikhet väcker många och starka känslor. Vi vill nå en majoritet men samtidigt undvika att kränka människor som är en minoritet. Något som är viktigt att ha med sig är att inkluderande kommunikation inte på något vis handlar om välgörenhet. Förutom det ansvar man har i hur man skildrar människor rent etiskt handlar det om en ökad affärsnytta. Genom att använda sig av kommunikation som främjar verklig jämställdhet och mångfald bidrar man till en ökad positiv attityd för sitt varumärke. Dessutom brukar nya målgrupper också många gånger vara en nyckel till nya intäkter.