Källkritik – hur gör man?

Tiden då det mest var journalister och forskare som höll på med källkritik är sedan länge förbi. I dag vet de flesta av oss att vi behöver värdera och sålla i det enorma informationsflödet. Vi kan och ska helt enkelt inte tro på allt vi läser, ser eller hör. Men hur ska man göra för att vara säker på att man inte sprider fejknyheter?

Dubbelkolla källan

Vem som helst kan hitta på och publicera vad som helst online. Allt fler använder sociala medier för att ta del av nyheter och samhällsinformation, men då är det bra att tänka på att algoritmer är utformade för att maximera engagemang, inte sprida korrekt information. Googlar du lite märker du snabbt att det finns flera svar på samma fråga där ute. Inom journalistiken brukar man förhålla sig källkritiskt genom att ställa sig följande frågor:

• Vad läser jag? Är texten saklig och vad baseras informationen på?
• När publicerades det? Är informationen gammal och hur relevant är den i så fall?
• Var kommer uppgiften från? Betrodd media? Myndigheter? Blogg? Är det en studie, insändare eller en berättelse utan verklighetsförankring?
• Hur fick jag tag på informationen? Är källan trovärdig? Jämför med andra källor.
• Vem äger informationen? Vem står bakom sajten? Är innehållet en omskrivning på tidigare publicerad information?
• Varför publicerades det? Vilka är de bakomliggande motiven? Är det någons personliga åsikt, vill de tjäna pengar, sprida samhällsinformation eller desinformation?
   

Primärkälla, sekundärkälla, tredjepartskälla 

En källa kan vara en person, en bild, en artikel eller en film. Sträva alltid efter att hitta och värdera primärkällan. 

• Primärkälla. Förstahandskällan som inte har filtrerats. Exempelvis vetenskapliga originalartiklar och avhandlingar eller vittnesmål från en person som själv upplevt något.  
• Sekundärkälla. Information som bygger på primärkällan men återges och då kan vara färgat av någon annans perspektiv eller påståenden.
• Tredjepartskälla. Återger det som sekundärkällan har förmedlat.

Ju längre från primärkällan du kommer, desto större är risken att innehållet har förvanskats och förändrats på vägen.

Källgransking online

När telefonförsäljaren ringer och vill sälja en tjänst eller produkt kanske du i lugn och ro vill kolla upp företaget/produkten och numret hen ringer från. Bra tänkt! Var lika kritisk online.
Här är några tips som hjälper dig att bedöma om den digitala källan är trovärdig eller ej.

• URL. Kolla webbadressen. Att välkända plattformar imiteras är inte ovanligt.
• Rubriken. Läs mer än rubriken, den är till för att skapa uppmärksamhet. Lirar den med resten av texten?
• Innehållet. Är det rena åsikter eller fakta? Läs hela texten kritiskt innan du sprider vidare.
• Författare. Vem har skrivit texten och varför? Saknas författare eller källhänvisning till studier eller rapporter är det röd flagg.
• Bilder. Det är lätt att manipulera bilder. Det är inte heller säkert att bilden har en koppling till innehållet.
• Finns fotograf angiven? Är det ett montage eller en arkivbild? Gör en bildsökning för att se om bilden använts i andra sammanhang.
• Källhänvisning. Kontrollera de källor som texten hänvisar till. Är de trovärdiga, stämmer allt
• Kommentarer. Kommentarer är oftast inget annat än vanliga människor som vädrar sina åsikter, ibland med uppsåtet att vilseleda. Tänk också på att det kan förekomma botar i kommentarsfälten.
• Lita inte på någon. Även om din vän eller chef har delat innehållet betyder det inte att det stämmer.

Att granska bilder

Bilder kan retuscheras och framställas med hjälp av AI, men också användas ur sin kontext eller tillsammans med falska påståenden om vad den föreställer. Därför är det viktigt att lära sig hur man undersöker bildens ursprung.

• Metadata. Genom att kolla upp om det finns någon metadata i bilden kan du få fram information om var och när en bild är tagen, eller om den är AI-genererad. Många AI-tjänster lägger automatiskt in en tagg som ”ai generated” eller liknande bland nyckelorden. Det är dock möjligt att ändra eller radera metadata, så den ger dig ingen garanti.
• Bildsök. Googla bilden eller gör en bildsökning genom att spara ner bilden och ladda upp den på exempelvis Google Bilder. På så sätt ser du vid vilka andra tillfällen samma bild har publicerats. Ett annat verktyg för bildsök är Tineye. Här kan du också hitta varianter av bilden och se om den är beskuren eller skiljer sig från andra versioner av samma bild. 
• Bildkvalitet. Ser bilden ut att vara lite korning på sina ställen, men inte på andra. Då är sannolikheten stor att den är redigerad.
• Ledtrådar i bilden. Titta efter skylar med text, arkitektur eller annat i bilden. Stämmer det du ser med det påstådda sammanhanget bilden visas i?
• Upphovsman: Är fotograf/upphovsman angiven i eller i anslutning till bilden? Kontakta denne för att få reda på mer om bilden
• Artificiell intelligens. AI-tekniken går framåt i rasande fart och det blir svårare och svårare att skilja en riktig bild från en AI-genererad sådan. Om du granskar bilden noga kan kanske se om något ser onaturligt ut, om vissa delar är suddiga eller om konturer ser konstiga ut. Via tjänsten AI or Not kan du kolla om det är artificiell intelligens eller en människa som ligger bakom bilden. Men givetvis gäller det att vara kritisk även där, en sådan tjänst kan också ha fel.
   

Källor: 

https://www.bliintelurad.se 
https://www.srsocialamedier.se/kaumlllkritik-och-faktagranskning.html    
https://internetstiftelsen.se/guide/kallkritik-pa-internet/kallkritik-pa-natet/